Då var det gjort
Det blev inte 55, inte 57 men 59,11.
Bättre än inget, Jag var under timman och det känndes helt okej. Dom första 6 killometrarna gick jätte bra, bara sprang på, men efter sex km började benen och andningen. Jag började gå några sekunder och fortsatte att springa och höll på så ca 3 gånger. Men sen var det bara 3 km kvar och dom var jobbiga. Men inte gick det att stanna för det. För det stod folk överallt och hejjade på. Och vem sjuttan kan stanna då?. Väl inne i stan gick det bra, Andningen var inte med mig alls och jag sprang dom sista km på bara ren vilja och sista spurten in i mål köttade jag sönder, INgen luft men va sjuttan. Väl inne i mål var det jobbig. Mycket folk och varm. Men jag tog mig ut ur massan!
Men va gött att det är gjort.! Lina sprang på 57 och Simon på 50!! Grymt bra!!!
Kommentarer
Trackback
